i want you, and i feel you.

men ibland vet jag inte riktigt var jag har dig.. känns skitjobbigt. och jag är så jävla fjantig och går omkring och är orolig. jag är så jävla paranoid. urs. försöker att tänka att det är lugnt, att det kommer att ordna sig, men den där klumpen sitter i magen hela tiden! egentligen så är jag bara fjantig, men det går inte att få bort den, hur mycket jag än vill. vill säga nåt också, men vågar inte. antagligen så är det väl för att jag är rädd att få det svar som jag inte vill höra..

känns skitkul med studenten! hela den här veckan kommer att bli toppen! men efter det nu då.. ångest som fan för hur det ska gå på jobbet! känns inte som att jag kan nånting:/ det kommer gå åt helvete känns det som.. men det kanske bara är jag som oroar mig i onödan. kan man ju hoppas på i allafall. kommer att kännas skittråkigt att det är slut på allt nu. 3 år med världens bästa klass, slut :'( ES3 in my heart, jämt! nu börjar jag nästan gråta! klump i halsen.. vill inte att det ska ta slut. tryggheten som man har haft nu, den kommer man aldrig mer att få. kommer sitta på transcom i resten av mitt liv, tills jag ruttnar och dör. fan!

ska snart träffa mady. får gråta på hennes axel en stund. känns mkt pra!

what am i to you?